Vad (och vem) litar vi på?

Naturligtvis har vi alla auktoriteter men så småningom upptäcker man att dessa är skröpliga människor som
likt "de förnämsta experterna" ofta är uppbundna i t.ex. karriär och prestige. 

På konferensen i Providence, Rhode Island  våren 2018 talade två experter som inte alls har den gängse västerländska uppfattningen. Tex Tom Talbott Sr , filosofiprofessor och varmt kristen samt en renodlad språkvetare, professor David Konstant som skrivit en bok om just aion-begreppet tillsammans med Ilaria Ramelli.
 (The Inescapable Love of God av just Tom T rekommenderas.

Rimmar inte helvetesläran särskilt illa med glädjen i och tilliten till Gud, Fadern och också  med de många verser som pekar på Guds totala seger över det onda?

På allvar får jag intryck av att man som klassiskt troende i frågan måste betrakta Bibeln som tämligen motsägelsefull när det gäller förtroendet för Gud men också vad beträffar jämförelser vers mot vers. När man läser en översättning som går ifrån de traditionella misstolkningarna blir Bibeln mycket mer entydig, inte tvärtom. 

På många sätt liknar situationen den som gällde tungotal och andedop för hundra år sen. Traditionsbärare kämpade emot men fick ge sej. Liknande förhållande gäller nu för "under och tecken" som somliga inte vill tala om då man föreställer sej att detta enbart hörde till den första församlingen. Allt detta håller på att förändras, tack och lov. 
Vi kristna håller Bibelns budskap högt, där är vi förenade men att många värjer dej mot att Jesu' försoning är total är för mej obegripligt. Vems ärende går man då?

"Se Guds Lamm som borttar världens synd!"

Här har en av mina vänner sammanställt en lista på de bibelverser som undviks.

www.thebvbs.com

Optimism anbefalles

När inte ens kristna vågar vara optimistiska kan det vara svårt för svagt intresserade att närma sej tron, eller hur?
Vad får sökare för intryck av kristendomen när västvärldens variant vägrar att verifiera, ställa motfrågor och korrigera sej när man stöter på orimligheter. 
"Vilken värld det ska bli" när ALLA kristna har fullt förtroende för Fadern, när de VET med sej att HAN kommer att "innefatta ALLT i Kristus" och vågar hävda just detta inför en tveksam omgivning. Då kommer kristna att kunna leva ut sin lust att dela "det glada budskapet" därför att de fått sina andliga ögon öppnade för Jesu' allomfattande försoning. Ingen tvivelsjuka kommer längre att begränsa frimodigheten utan evangeliet kan avslöjas i sin fulla kraft!

De allra flesta livsåskådningar verkar utgå från att människan har ett omdöme som inte sviker, som finns tillhands när behov uppstår. När Jesus påpekade för eliten:    " Förr kommer horor och förrädare än ni!" 
så menade Han troligen att budskapet var/är så beskaffat att sjukdomsinsikt är en förutsättning för individens mottaglighet. Men med ett väsentligt tillägg; Ingen alls kommer till Gud förrän Han själv har dragit dem till sej! "För att ingen ska förhäva sej" (Rom 9) och få för sej att deras eget omdöme skulle vara något av en villkorande faktor.