fredag 7 december 2018

Varför inte lära ut det här enligt 1 Tim 4:10-11 ?

Hej på Er!

Följande brev skrev jag till en pastor i februari 2017 och har inte sett någon anledning ändra min syn på "de yttersta tingen".

.........................................................................................................................................................

Ett hjärtligt hej på dej från mej!


Undrar bara hur länge det dröjer innan vi i vår tradition går med på att dessa verser faktiskt betyder något synnerligen väsentligt. Många tecken tyder på att det blir rätt snart. Billy Graham har klart redogjort för sin ändrade syn i ämnet. (Men inte hans smått aggressive son, Graham!)

Initiativtagaren till konferensen i Denver i augusti 2016, Mike Owens, skickade mej en lång bibelutläggning om utkorelsen och om den klargörande roll den har i en rimlig tolkning av Guds plan för både oss människor och världen, skapelsen som helhet. Gud har betalat priset och därför är Han i sin fulla rätt:"Alla själar äro mina...”
 
Varför håller jag på - undrar jag själv ibland? Jo, evangelium är ett glatt budskap när man inser att Gud inte ger sej förrän Han hittat det hundrade fåret och kan ”innefatta allt i Kristus". Om inte, då är det möjligen glatt för mej, oss...För mej som haft allvarliga och långvariga svårigheter och bakslag är detta en tröst i livet; att vid tidens slut, kommer Gud faktiskt att "... bli allt i ALLA". 

Till slut, på tal om utkorelsen, "... särskilt för dem som tror" 1 Tim 4:10, pekar direkt på vad som på den tiden var självklart, att kristna var särskilt utvalda men att alla blir "innefattade". Varför förutsätts vi känna oss trygga med att sjunga lovsånger till Gud som vi inte tror klarar av att genomföra sin plan? ( Helvetestron kom inte, faktiskt, förrän Tertullianus och senare Augustinus med sin romersk-antika och alltså helt hedniska idevärld och, förstås senare, när kejsaren utropade som statsreligion den nu anpassade kristendomen, att bli ett verksamt maktmedel. Men på bekostnad av glädjen!
(Förälskelsen i Höga Visan, i hur hög grad var den förknippad med hot?) Trots allt, väckelser har brutit ut och gör det nu också men uppdraget att "påskynda Herren Jesu' tillkommelse" blir effektivare om vi presenterar Gud som trofast; allt vad Han vill det gör Han (Jes 46:10-11) och vad Han vill för alla människor det vet vi!

I Denver sa jag, rätt spontant, att jag, vad jag visste, var den ende i Sverige som aktivt driver frågan och underligt nog gäller det än. 
(Inte riktigt, för Madeleine och Peter Wallgren med sin bok, Tidens fullbordan på Vingårdens förlag är på vippen lika bra som den mer än hundraåriga boken av E J Ekman som Wallgrens moderniserat till läsbart skick.) 

Eftersom jag aldrig passat in nånstans så gör det inte mej särskilt mycket men ganska onödigt är det. Jag tar det som ett hedersuppdrag/en kallelse och igår la jag mej i ämnet om att skapa nya församlingar och skrev ett inlägg till den som är utsedd till "koordinator" typ. Ingen, inkl samtliga präster och pastorer som jag känner till, vågar ens ta i ämnet med tång! Beror beröringsskräcken på farhågor om försämrade karriärmöjligheter eller vad är det fråga om? Ur min synvinkel, amatörteolog och beg. musikpedagog som jag är, går det alldeles utmärkt att läsa verserna som dom står, utan att ta på sej immateriella  glasögon med vår läsart installerad. Därav ovanstående länk. 

Du behöver inte svara på det här, känn dej fri, Broder! Jag skriver av mej och lättar på det inre trycket! Det här måste spridas om jag så ska bli tvungen att åka ut i parkerna...

Mvh,
Stig

lördag 11 augusti 2018

Vad (och vem) litar vi på?

Naturligtvis har vi alla auktoriteter men så småningom upptäcker man att dessa är skröpliga människor som
likt "de förnämsta experterna" ofta är uppbundna i t.ex. karriär och prestige. 

På konferensen i Providence, Rhode Island  våren 2018 talade två experter som inte alls har den gängse västerländska uppfattningen. Tex Tom Talbott Sr , filosofiprofessor och varmt kristen samt en renodlad språkvetare, professor David Konstant som skrivit en bok om just aion-begreppet tillsammans med Ilaria Ramelli.
 (The Inescapable Love of God av just Tom T rekommenderas.

Rimmar inte helvetesläran särskilt illa med glädjen i och tilliten till Gud, Fadern och också  med de många verser som pekar på Guds totala seger över det onda?

På allvar får jag intryck av att man som klassiskt troende i frågan måste betrakta Bibeln som tämligen motsägelsefull när det gäller förtroendet för Gud men också vad beträffar jämförelser vers mot vers. När man läser en översättning som går ifrån de traditionella misstolkningarna blir Bibeln mycket mer entydig, inte tvärtom. 

På många sätt liknar situationen den som gällde tungotal och andedop för hundra år sen. Traditionsbärare kämpade emot men fick ge sej. Liknande förhållande gäller nu för "under och tecken" som somliga inte vill tala om då man föreställer sej att detta enbart hörde till den första församlingen. Allt detta håller på att förändras, tack och lov. 
Vi kristna håller Bibelns budskap högt, där är vi förenade men att många värjer dej mot att Jesu' försoning är total är för mej obegripligt. Vems ärende går man då?

"Se Guds Lamm som borttar världens synd!"

Här har en av mina vänner sammanställt en lista på de bibelverser som undviks.

www.thebvbs.com

Optimism anbefalles

När inte ens kristna vågar vara optimistiska kan det vara svårt för svagt intresserade att närma sej tron, eller hur?
Vad får sökare för intryck av kristendomen när västvärldens variant vägrar att verifiera, ställa motfrågor och korrigera sej när man stöter på orimligheter. 
"Vilken värld det ska bli" när ALLA kristna har fullt förtroende för Fadern, när de VET med sej att HAN kommer att "innefatta ALLT i Kristus" och vågar hävda just detta inför en tveksam omgivning. Då kommer kristna att kunna leva ut sin lust att dela "det glada budskapet" därför att de fått sina andliga ögon öppnade för Jesu' allomfattande försoning. Ingen tvivelsjuka kommer längre att begränsa frimodigheten utan evangeliet kan avslöjas i sin fulla kraft!

De allra flesta livsåskådningar verkar utgå från att människan har ett omdöme som inte sviker, som finns tillhands när behov uppstår. När Jesus påpekade för eliten:    " Förr kommer horor och förrädare än ni!" 
så menade Han troligen att budskapet var/är så beskaffat att sjukdomsinsikt är en förutsättning för individens mottaglighet. Men med ett väsentligt tillägg; Ingen alls kommer till Gud förrän Han själv har dragit dem till sej! "För att ingen ska förhäva sej" (Rom 9) och få för sej att deras eget omdöme skulle vara något av en villkorande faktor.

torsdag 4 januari 2018

Tillräknelig...eller?

Personligen känner jag inte till någon alls som tackat ja till "evigt", ändlöst elände på bekostnad av  all möjlig salighet och glädje. I så fall vore en sån person gravt otillräknelig, en vars val vore ogiltigt. Detsamma tyckte min vän Jesus där Han hängde på korset:
"Fader, förlåt dem för de VET INTE vad de gör!"

Den bönen blev besvarad, eller hur, och då faller alla dessa besynnerliga resonemang om "människans fria vilja" - soldaterna visste ju inte vad dom gjorde - i likhet med de allra flesta av oss fåvitska fotgängare på livets villsamma vägar. 

Ihop med detta vill jag också uppmärksamma alla på Johannes Döparens ord när han såg Jesus komma mot sej:
"Se Guds lamm som BORTTAR VÄRLDENS SYND!"

Tänk om/att han hade rätt? Jag tror det - hur långa texter det än skrivs som indirekt hävdar motsatsen - och känner mej riktigt glad för det dessutom. 
Alla alternativ är sorgsna och villkorade, orimliga och hedniskt inspirerade av maktanspråk, då, under antiken och även nu.

 "Alla själar är mina" säger Gud själv och Han har betalt fullt ut och har inte för avsikt att glömma nåt vid kassan som jag själv kan göra emellanåt. Vilken tur/nåd att Han däruppe har bättre såväl korttids- som långtidsminne!