lördag 4 oktober 2014

En något så när stilla undran

En efterdyning.

En  stilla undran uppkommer efter helvetesdebatten som, åtminstone i de kristliga papperstidningarna - inte på nätet, ebbade ut lite snöpligt som vore det fråga om ett omöjligt ämne där olika åsikter väger precis lika jämnt.

I hur hög grad och på vilket sätt kan vår relation till Gud, till varandra och till andra människor förändras om vi läser följande två bibelställen precis som dom står och låter dom genomlysa vår kristna tro; vår livsåskådning  och vår syn på Jesu´ försoningsgärning och dess omfattning:

Romarbrevet 5:18 "Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv."

Efesierbrevet 1:9-10 "Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade fattat i Kristus, den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att i Kristus sammanfatta allt i himlen och på jorden."

På vilket sätt kan detta förändra vår uppfattning om vårt uppdrag i egenskap av "utvalda före världens begynnelse"? Kan det t.o.m. föra med sej en annorlunda syn på människans, Guds avbilds absoluta evighetsvärde? Vi kan svårligen gå vidare som om inget förändrats sedan medvetenheten om översättningsproblematiken ökat - allt sedan romarriket har vi fått släpa på tendensiösa översättningar som i evighetsfrågorna mer speglat översättarkollegiets redan cementerade Guds- och världsbild än grundtextens tydliga utsagor. Återigen, läser vi dessa två ställen framgår det att våra översättningar släpar på motsatser som inte återfinns i grundtexten.

När det nu skrivs ut att alla människor ska få en "frikännande dom " och att Guds plan som "Han har låtit oss få veta" är just; "att i Kristus sammanfatta allt i himlen och på jorden" får vi lov att förhålla oss till detta och inse att inget som helst "ändlöst helvete" eller "evig skilsmässa från Gud" föreligger och att dessa avvikelser från "ett glatt budskap till hela folket" (som det står i julevangeliet) härrör sej från hedniska föreställningar och dessa bibehölls när romarriket förstatligade kristendomen och såg chansen till ännu ett maktmedel. 
Man översatte "aioun" och dess adjektiv till "evighet" resp. "evig" när det egentligen skulle hetat tidsålder resp. tidsåldrig eller rentav eon och eonisk. Både engelskan och svenskan har kvar dessa ord med traditionell betydelse men enbart i Efesierbrevets första tre kapitel översätts dessa grekiska ord på åtta ställen med fem olika ord, åtminstone i engelska biblar, t.ex. "värld" som inte ens är något tidsbegrepp.

Vår kristna salighet och vår nära tillit till vår Gud och Fader får möjlighet att blomma ut när vi blir upplysta om Guds seger och Jesu´ försonings allomfattande effekt! "Se Guds Lamm som borttar världens synd!" Jesus själv uttryckte det så här:"När jag blir upphöjd ska jag dra alla till mig."