För hundrade gången, aion, eon är inte liktydigt med evig, ändlös tid. Glöm det!
Kristna har i alla tider varit mer eller mindre medvetna om tidens förgänglighet...och relativitet pga att "...för Gud är tusen år som en dag" och vice versa.
Enligt Einstein är tiden och rummet förknippade med varandra och då får verser om en ny himmel och en ny jord en ny belysning. Aion kan mycket sällan läsas som ändlös tid, isf om Gud!
Ändlös tid förekom inte som begrepp, varken i judiskt eller grekiskt tänkande. Eon är en tidsperiod, en tidsålder.
I den kommande tidsåldern har både fåren och getterna gått till liv respektive eoniskt straff(snarare tuktan).
Ämnet tidsåldrar, jämte utkorelsen, är sorgligt försummat pga helvetestron. Man värjer sig för att hamna i kalvinism, helt förståeligt, men vill inte se att Guds plan för skapelsen är att upprätta den, helt och hållet.. Varför?
Då liknar man faktiskt den sura storebrorsan till den förlorade sonen, eller hur?
Eller de trädgårdsarbetare som jobbat hela dagen och ilsknade till när prokrastinerarna fick samma summa i lönekuvertet. Dom hade ju ingen fackförening på den tiden...
Om man så vill blir etiketten snarare kristen universalism;
Bibeln är målbilden och varken "den dubbla utgången", eller lightversionen av den, annihilationismen stämmer med Bibeln som gång på gång framhåller Guds avsikt med sin älskade skapelse, att upprätta den och då särskilt människan, Guds avbild.
Försoningen genom Jesus är avsedd för HELA skapelsen;
"Ty så älskade Gud världen..." är inledningen till Johannes 3:16-17. Där förekommer tyvärr ett ordval som leder tankarna åt fel håll. "...bli tuktad" är mer likt grundtexten än "gå förlorad" eftersom det grekiska ordet kommer från tuktan av fruktträd vilket naturligtvis är en konstruktiv åtgärd...inte motsatsen.
Läs på!
