söndag 28 april 2019



Till Världen i Dag


Texten här nedan är en kommentar till Olof Edsingers ledare häromdagen. Att ni som kristlig tidning tar ställning för en teologi som enbart har stöd av en dubiös tradition är mycket frustrerande och Olofs text bör inte stå oemotsagd.
 Personligen brinner jag för att försvara Guds heder; Han som VILL att alla människor ska bli frälsta ger inte upp förrän det hundrade fåret är räddat. (Jesaja 46:10-11) Är verkligen Guds heliga vilja av lägre dignitet än människors så emotionellt styrda dito? Frågorna hopar sig.

När Gud VILL något blir det också så! 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Ett glatt budskap eller ett hotfullt?

Vilken föreställning om Gud ger helvetesläran och därmed om rättvisa? Och var tog det glada budskapet vägen? Hur vågar kristna människor skaffa barn om de tror på ändlösa konsekvenser av ett ev. felaktigt val?

I Denver, Colorado i augusti 2016 och i Providence, Rhode Island, i april 2018 hade jag förmånen att träffa  och lyssna på hängivna och pålästa kristna som vill ära Gud genom att visa på Hans försoning genom Jesus Kristus och dess, så småningom, totala omfattning.
Ps  22:28...
Patricisten Ilaria Rammeli häpnade över den stora samstämmighet som rådde i det här ämnet mellan de tidiga kyrkofäderna och utkom för ett drygt år sedan med den voluminösa boken APOKATASTASIS. På Youtube finns ett par långa intervjuer med henne av Peter Hiett resp. Robin Parry.

Filosofiprofessorn Thomas Talbotts bok, The Inescapabel Love of God är ett måste liksom Gerry Beauchemins Hope Beyond Hell som kan laddas ner gratis. Den för tidigt bortgångne Gary Amirault lämnar efter sig sajten www.tentmaker.org som innehåller en oerhörd mängd information i ämnet.

 Det här är tydliga tecken på en växande insikt som ser ut att åstadkomma ett paradigmskifte i den västerländska traditionen. De som fortsätter att hävda helvetesideologin tar på sig ett stort ansvar eftersom den kan vara det enskilt största hindret för annars  innerliga kristna att känna tillit och närhet till Gud, Fadern. Att läran knappast kan kallas för ett glädjens budskap "för hela folket" är snarast övertydligt och för sörjande anhöriga har den orsakat obeskrivliga trauman.
 När kristendomen av till stor del politiska skäl utsågs till statsreligion i romarriket passade den hedniska föreställningen om oändliga straff perfekt som ett medel att hålla massorna under kontroll och antogs som dogm vilket aldrig varit aktuellt vid tidigare kyrkomöten. Att romarriket sedan kollapsade kan möjligen ses som en konsekvens.
 Helvete är ett ord som egentligen inte har någon motsvarighet i varken GT eller NT utan får betraktas som en "slaskfil"; den tjänade sitt politiska syfte och fick beteckna både det hebreiska Sheol och de grekiska Gehenna, Tartarus, Hades m.fl. trots att deras betydelser varierade. (Detta i motsats till Jerusalem med sina två syftningar. Där uppfanns ingen hednisk benämning.) Ordet helvete har också tagits bort ur många översättningar under 1900-talet.

 Kännetecknande för helvetesideologer är drivkraften att, likt gnostiker, hela tiden intala sig och andra att klartexten i själva verket betyder något annat. Romarbrevet 5:18 är paradexempel; fastän ordet ALLA är specificerat och fixerat till "människor" både i början och slutet av versen försöker man att relativisera det.
 Att förbise Jesu egen beskrivning av sitt uppdrag är också symtomatiskt. "När jag blir upphöjd ska jag dra/slita ALLA till mig." Johannes Döparen utbrast vid mötet med Jesus:" Se Guds lamm som BORTTAR världens synd!" Det handlade inte om att reducera utan att eliminera!
Jesus Kristus, kom som bekant inte för att döma världen utan för att frälsa den.

 Objektivt är frälsningen totalomfattande och när Gud så småningom har övertygat ALLA människor kommer alla de väsentliga verser som anger Guds plan för sin älskade skapelse att ge varje människa möjligheten att ta till sig Sanningen och då blir frälsningen också subjektiv.